11 apr Europa i vårt sekel

Europa i vårt sekel

Under 1900-talet fick två ofattbart förödande krig sin början i Europa. Följderna har hundratals miljoner människor i hela världen lidit av. Under seklets andra hälft lyckades vi å andra sidan få tag om samarbetets röda tråd: med europeisk integration och fördjupat samarbete har vi fått bevittna en historiskt lång epok av fred och tillväxt.

Nu har vi redan lagt en femtedel av det nya seklet bakom oss. När vi kommer till 2020-talet står Finland och hela Europa inför ett val: ska vi fortsätta framåt tillsammans eller ska vi dra oss inom vårt skal? Den globala konkurrensen accelererar samtidigt som polariserande krafter nu lyfter på huvudet också inom Europa. Kinas ekonomi har i decennier vuxit med nästan tio procent i året. Varje år får fler människor i Kina än i USA utbildning i teknologi, ingenjörsvetenskaper och matematik. USA är i gengäld en innovationernas, de attraktiva universitetens och den unga arbetskraftens ekonomi.

Jag vill hävda att tre olika brytningar kommer att visa sig avgörande för Finlands och Europas framtid: Vi behöver en Europaledd rejäl och rättvis metod för att hejda klimatförändringen. Digitaliseringen måste spännas för det nya, framtida arbetet – och ekonomin måste fås att motsvara den digitala tidens krav. Dessutom behöver vi säkerhet och framtidstro. Friheter får inte inskränkas på grund av rädsla – tvärtom.

I mitt arbete i Europaparlamentet har jag märkt att det behövs många konkreta åtgärder för att lösa de stora frågorna. Min egen socialdemokratiska grupp i parlamentet har gjort värdefullt arbete i synnerhet för att utrota skattesmitningen och införa progressiva handelsavtal. Gruppen har dessutom angripit klimatförändringen och säkerheten ur en synvinkel som prioriterar en rättvis och säker framtid för människorna. Själv verkar jag i två utskott och arbetar främst med frågor som gäller digitalisering, forskning, energi och klimat, social- och arbetslivspolitik samt mänskliga rättigheter.

Många gånger har jag funderat på om svaren är oklara i diskussionen om varför Europeiska unionen är en bra idé? Varje recept för europeisk framgång förutsätter att vi bygger lösningarna tillsammans. Små, lyckade exempel är till exempel Erasmus-utbytet, en framgångshistoria som redan har vänt upp och ner på livet för över 9 miljoner unga européer. Eller de gemensamma spelreglerna som styr marknaden; bland annat har roamingavgifterna slopats. Jag var med och förhandlade fram detta mitt favoritdirektiv, som innebär att det inte kostar mer att ringa, messa och surfa i ett annat EU-land än i hemlandet!

Unionen upplevs fortfarande som alltför distanserad och avlägsen. Följderna av detta ser vi i Brexit. Nu måste resurserna inriktas på att hitta nya motsvarigheter till Erasmus eller roamingavgifter. Jag tar med öppna armar emot nya idéer! Personliga erfarenheter av Europa och andra européer stärker samarbetet och det ömsesidiga förtroendet. Genom att göra saker tillsammans uppnår vi samhörighet och genom parlamentets arbete ser och stärker vi den europeiska demokratin!

Läs tidningen!

Du kan läsa tidningen här i från!