Intervju om grön tillväxt. Copyright Yle/Annika Bodman.
Större betoning på tillväxt än på det gröna
I regeringsprogrammet står det att Finland ska bli ett koldioxidneutralt samhälle och utvecklas till världens mest miljömedvetna nation. Ett uttalat tyngdpunktsområde för regeringen är så kallad grön tillväxt.
När Svenska YLE talar med regeringspartierna blir det trots allt mera betoning på tillväxt än på det gröna.
Överlag vill regeringspartierna styra industriproduktionen mot grönare produktionsformer. Normerna för energieffektivitet skärps bl.a. i byggbranschen. Regeringen behandlar som bäst också möjligheterna till att stifta en klimatlag.
Ingen förståelse för nolltillväxt Men tankar om att ett ekologiskt samhälle med nolltillväxt får ingen genklang bland regeringspartierna. Samtliga politiker som YLE Nyheter har talat med ser tillväxten som viktig för att upprätthålla samhällsservicen.
Socialdemokratiska riksdagsmannen Miapetra Kumpula-Natri säger att tillväxt inte enbart handlar om resurser. – Ekonomisk tillväxt handlar också om kvalitet på samhällsservicen, säger Kumpula-Natri som har en bakgrund som ingenjör från Vasa.
Tror du på ett samhälle med nolltillväxt? – Nej, eftersom det är de fattiga som drabbas när tillväxten avtar, säger Kumpula-Natri.
Vänsterförbundets gruppordförande Annika Lapintie resonerar på samma sätt. – Om vi på riktigt ska satsa på nolltillväxt, säger Lapintie, så måste vi börja beskatta människor med stora inkomster hårt, säger hon.
– Men kunskapen om grön tillväxt är inte tillräcklig, konstaterar Wideroos..
Det finns några som är övertygade och ganska duktiga på grön tillväxt, säger hon, medan vi andra har en mera allmän syn på det hela. Vi tänker; jo, det är säkert bra, men hur då? säger Wideroos.
Var ser SFP tillväxtområden?
– På vårt partifullmäktigemöte såg vi de små och medelstora företagen som tillväxtområden, men vi såg också cleantech som en framtidsbransch, säger Wideroos.
”Viking Grace lyckat miljötänkande” Regeringsprogrammet betonar satsningar på grön teknologi.
Åbobon och Vänsterförbundets gruppordförande Annika Lapintie lyfter fram naturgasdrivna sverigefärjan Viking Grace som ett exempel på lyckat miljötänkande där ekonomi och grön teknologi har gått hand i hand. – Vi kan ha tillväxt samtidigt som vi satsar på miljöteknologi, säger Lapintie. Men vi är fortfarande långt från målsättningarna, säger hon.
De Grönas gruppordförande Pekka Haavisto talar sig också han varm för grön teknologi där man tillverkar samma produkter som nu med mindre energi och mindre råvaror. – Den här processen är redan i full gång, säger Haavisto.
Men ett koldioxidneutralt samhälle är inte möjligt? – Ett koldioxidneutralt samhälle är möjligt, anser Haavisto. Men det är inte möjligt i morgon, säger han. Vi talar om övergångsperioder på tiotals år beroende på vilken bransch vi diskuterar, säger Haavisto.
”Det finns ingen grön tillväxt” Inom miljörörelsen finns det de som säger att det inte finns något som heter grön tillväxt. Tillväxt förutsätter ökande konsumtion och ökad konsumtion står i strid med ett geniunt grönt tänkande.
Men Miapetra Kumpula-Natri håller inte med. – Tillväxt kan visst vara grön, svarar Kumpula-Natri. Det är möjligt att utveckla teknologi som höjer kvaliteten på det som produceras, säger hon.
Samlingspartiet är inne på samma linje. – Det är ett faktum att vi behöver tillväxt för att få hjulen och rulla, säger Samlingspartisten Kimmo Sasi som är ordförande för Riksdagens finansutskott.
Välfärd utan tillväxt är inte möjligt enligt Samlingspartiet? – Enligt vår synpunkt är det väldigt svårt, svarar Sasi.
”Enbart gröna åtgärder räcker inte” Vi får inte till stånd tillväxt enbart genom gröna åtgärder, anser Kristdemokraternas gruppordförande Peter Östman. – Jag är pragmatiker, säger Östman. Man ska inte sätta för mycket förväntningar och laddningar på begreppet grön tillväxt. Tillväxten kan inte ske enbart genom gröna åtgärder, säger han.
Hur mycket tror regeringen på grön tillväxt? – Min tilltro till den gröna tillväxten har minskat under de senaste två åren, säger Östman. Speciellt fick tilltron sig en törn av följderna av torvbeskattningsbeslutet. Regeringen vill skydda våra torvmarker men slutresultatet blev ökad åtgång på stenkol, avslutar Östman.
Publicerad 12.3.2013.
